tulumamman

Hej!

Idag är det invigning av min nya blogg, har dock inte designat färdigt den ännu min kära systerdotter Frida hjälper mig att få ordning på bloggen vilket jag så här i efter hand kan säga att det inte är så lätt.

Syftet med att jag skaffade mig en blogg var att jag vill få tid att skriva av mig och skriva ur mig allt som har hänt den senaste tiden. Det började på Nyårdagen 1 Januari 2009, jag fick en Ångestattack....bläää det var helt fruktansvärt.
Jag satt i soffan här hemma och hade precis tittat färdigt på en film då ångesten tog tag i mitt liv, jag trodde verkligen att jag skulle dö, känslan kan liknas med en hjärtattack enligt min läkare. Dom kommande dagarna vart det 2 besök vid psykakuten i Västerås för väldigt stark ångest, vedervärdigt. Denna hemska ångest kan inte beskrivas i ord och jag önskar inte nån denna hemska upplevelse.

När väl  vardagen kom så fick jag äntligen komma till en läkare som tog tag i mig på en gång, tack Hemdan Sammer!
Han undersökte mig tog prover men tillslut konstaterade han att jag lider av  GAD (Generellt Ångest Syndrom)
Jag fick Antidepressiva läkemedel vilket jag INTE ville äta och tyvärr inte började äta på en gång för att jag så envist ville vänta på provsvaren, kanske kunde jag ha fel på min sköldkörteln, vilket kan leda till Ångestsymptom, jag till och med hoppades på det för då skulle det vara lättare för då kunde jag ju få andra tabletter och annan läkarhjälp kändes just då som att jag verkligen ville ha nåt fel på den, konstigt så här i efterhand eftersom min läkare sa att: Anna det är mycket värre att ha en fysisk sjukdom än en psykisk och det har han verkligen rätt i jag kan ju inte dö av min sjukdom såsom cancer.

Men några dager senare så kom provsvaren och min läkare sa att jag var en fullt frisk kvinna, dom orden gjorde så att det knöt sig i min  mage va sjutton jag ville ju att provsvaren skulle vara positiva alltså visa att jag faktiskt var sjuk och att jag hade gjort rätt med att vänta att ta mina tabletter, ett bakslag. Nu var det bara att ta de antidepressiva tabletterna mot min vilja eller jag har ju såklart ett val jag bestämmer över min kropp men med min läkare och min kära mans inrådan så vart  det tillslut att jag tog dom. Men striden var inte över inom den närmsta tiden ringde jag psykaktuen och pratade med dom om dessa tabletter jag läste på Internet och forskade runt var så förbenat skeptisk och livrädd, läste dessvärre massa skit om dessa som andra har skrivit tills Fredrik min man googlade på "Positivt om Zoloft" och då kom det fram betydligt mer positivt om dessa vilket stärkte mig, han läste om andra människors berättelser och även doktorsavhandlingar jag hade Internet förbud (min mans bestämmelse) om just att läsa massa strunt om Zoloft för detta gjorde mig bara sämre. Så han har läst mycket och berättat för mig sånt som gör mig gott. För vad gör man inte för sin älskade? Han visste verkligen inte vad han kunde göra under denna tid men han var min diamant ett oerhört stöd som toppades med massor utav kärlek , han fanns där jämt dag som natt. men nu sitter vi båda på en massa kunskap om dessa läkemedel.

Vardagen flöt på med simhallsbesök, lite bowling och mycket lek med barnen vilket uppskattades. Jag började ganska genast att gå hos min Terapeut vilket är ett led i min läkning då tillsammans med tabletterna och MIN EGNA STENHÅRDA VILJA. JAG SKA VINNA,  TA KONTROLLEN ÖVER ÅNGESTEN. JAG ÄR BÄST!!!!

Dagarna blev veckor och Fredrik var hemma hos mig i tre veckor varav en vecka med Flunsan vilket slog till på hela vår familj, alla fyra vart sjuka plus att lilla Ludwig satt pricken över i:t med en halsfluss direkt efter han vart frisk från flunsan så det har varit en tuff start av 2009 för oss Familjen Svensson.